Apelsinkycking, apelsinsås och sötpotatispuré… och så lite mogen Bourgogne

Gårdagens matlagning blev på egen hand eftersom Fru B stannade kvar i Stockholm i helgen. Det blev en rätt i apelsinens tecken.
Först marinerade jag ett par kycklingfiléer några timmar i en marinad av rivet skal av 1 apelsin, 1 msk honung, 1 msk olja och nästan 1 msk hackad rosmarin.

Kycklingen åkte sedan in i ugnen satt på 175 grader i ca 30 min. Den fick sedan några minuter under folie innan servering. Under tiden den var i ugnen gjorde jag en apelsinsås och sötpotatispuré. Till såsen skalade jag och hackade 1 stor schalottenlök och en vitlöksklyfta. Dessa svettades först i ca 2 msk olivolja. Sedan i med 2 dl vitt vin, 2 msk vitvinsvinäger, rivet skal och saft från 2 apelsiner, 2 msk råsocker, 2 krm kanel och 0,5-1 msk kalvfond. Detta fick sedan koka ihop i ca 15 min för att sedan silas och smakas av med salt och peppar.
I purén hade jag 600g mjölig potatis och 350g sötpotatis. Dessa kokades och vispades med ett par smörklickar och 1,5 dl grädde. Och så lite salt och vitpeppar förstås.
apelsinkyckling
Till rätten gjorde jag lite smörslungade brysselkål. Rätten blev grymt god, om jag får säga det själv, men nästa gång ska jag köra på anka som jag tror skulle ta rätten till ytterligare en nivå. Jag tror också att jag ska testa att använda madeira i såsen nästa gång och kanske reda den lite med maizena. Proportionerna jag använde räckte till en portion på kvällen och till två normalstora lunchlådor, hade jag haft lite kycklingfilé till så hade purén räckt till fler portioner.

Till det här testade jag en lite småmogen Bourgogne från Louis Jadot, Beaune Cles des Couchereaux 2002. Doften var bärig (no shit) med jordgubbar och körsbär. Hittade även trä, både från ekfaten och lite granna som av multnande skog. Tyckte mig också känna en del peppar och något som jag tyckte kändes som lakrits eller mint.
Smaken, där kom mogna jordgubbar tillbaka tillsammans med söta körsbär och en något parfymerad nyans. Vinet kändes piggt på något sätt, som om det legat och väntat i elva år i flaskan för att äntligen få komma ut och leka. Och som det lekte! Nu var det här ett av de första lite mognare Bourgogne-vinerna jag druckit men det här gillade jag! Elegant och rent, slankt rentav om man ska använda såna termer. Jag hade nog förväntat mig än mer mognadstoner egentligen, jag tyckte vinet var förvånansvärt ungdomligt men det gjorde mig absolut ingenting. Smaken som var ganska diskret till en början kom ifatt med lite värme och luft. Lite kort eftersmak kanske men en mycket trevlig upplevelse!
Beaune2002

 

P.s. Vinet var en mycket bra match till maten i min mening.
P.s.s. Dagen efter hade några fler mognadstoner hittat fram… gott gott gott.

This entry was posted in Uncategorized by . Bookmark the permalink.

Comments are closed.